Beundran
Jag beundrar verkligen folk som har något att säga i sin blogg varje dag. Och extra mycket beundran får dem som har något att säga flera gånger varje dag. Det spelar ingen roll hur mycket jag tänker och hur mycket jag gör. Det känns ändå aldrig som jag har något att säga.. och när jag verkligen har det, då har jag inte tid att sitta här. Jag antar att man måste bli beroende för att tycka att det här är de viktigaste man kan göra, så viktigt att allt annat måste sättas åt sidan en stund, så att man kan berätta om de man redan gjort, för att sedan göra det man ska, så man kan berätta om det.. Ni förstår ju att allt tar åtminstonde DUBBELT så lång tid helatiden. Speciellt eftersom att man gärna ska ta kort på de man gör/gjort också.. så man lever helatiden sitt liv sett genom en kameralins..
Idag har jag Joel och Tommy varit å sett smurfarna, jag garvade asmycket å den var skitrolig!
Mer än så har inte hänt utöver de vanliga (läs jobbet)
puss!
